Våren har precis tagit fart när vi besöker Sölvedals gård en dryg vecka in i mars månad. Vi får en rundvandring och stannar till vid odlingstunnlarna där årets första jordgubbsplantor ska planteras under veckan. Martin berättar att de ligger bra till med förberedelserna eftersom det blåste ovanligt lite i februari – perfekta förhållanden för att täcka tunnlarna med väv. Bärodlingen hör till Martins ansvarsområde, han berättar:

– Jordgubbarna som vi sätter nu i veckan skördas runt 15 maj, och från mars till juni rullar det på med plantering varje vecka, både i tunnlar och på friland. Vi odlar även hallon i tunnlar och är ensamma om att använda odlingstunnlar här i kommunen.

Under högsäsong arbetar och bor omkring 150 gästarbetare på gården och några av dem jobbar året runt. De kommer främst från Thailand, Ukraina och Polen och är en viktig del av verksamheten.

– Vi planterar nya grödor nästan varje vecka under säsongen. Då behövs det många händer, fortsätter Martin.

När bröderna bildade sitt gemensamma bolag och började planera för investeringar behövde de en bank som kunde följa med i utvecklingen. Martin hade sina affärer i en annan bank medan Bengt-Olof och Mattias var företagskunder i Sölvesborg-Mjällby Sparbank sedan tidigare, och valet föll på oss. Martin berättar:

– Närheten och servicen betydde mycket när vi bestämde oss. Och så har vår bankkontakt Helena Björk, varit fantastisk. Hon har stor kunskap om lantbruk och är väldigt engagerad. Vi var nog lite svårflörtade i början men det har blivit väldigt bra. 

Bröderna har gjort flera stora investeringar de senaste åren. Den första som gjordes i det nya aktiebolaget, var bygget av en modern lagringshall som är skräddarsydd för behoven på Sölvedals gård. Hallen stod klar i början av 2025 och finansierades med stöd från Sölvesborg-Mjällby Sparbank. Mattias visar upp lokalerna och berättar:

– Här finns packning, emballage och kylrum samlat under samma tak. Maskinen för packning av bär som vi har installerat effektiviserar momentet och inom kort ska vi automatisera ytterligare. Vår grossist hämtar de packade produkterna direkt från kylrummet så hanteringen har verkligen blivit smidig. Vår nya lagringshall har gjort en rejäl skillnad för flödet i verksamheten.

Martin berättar om utvecklingen av odlingstunnlarna som också har varit en stor investering – och en viktig framgångsfaktor. Tunnlarna gör stor skillnad för effektiviteten och lönsamheten. Bärplantorna köps från Holland och Tyskland och levereras frysta, men när de planteras börjar de snabbt växa och utvecklas. Det går minst dubbelt så fort som på friland. Och eftersom plantorna odlas väderskyddat så kan bären plockas även när det har regnat utan risk för att de ska mögla. Det ger en bättre kvalitet och mindre spill.

– Vi började med tunnlar redan 2009 och har utökat den odlingen successivt. Snart omfattar den 16 ha. I tunnlarna odlar vi remonterande sorter, alltså plantor som blommar om och ger bär flera gånger per säsong. Plantorna på friland ger bara en omgång, säger Martin och fortsätter:

– Vi har även satsat på att göra driften hållbar och har en solcellsanläggning som har täckt hela vårt energibehov. Men vi behöver kika på kapaciteten på nytt nu när lagringshallen står klar.

Martin och Mattias har vuxit upp med verksamheten och lantbrukande föräldrar. Först på familjens gård i Norje och sedan 1998 här på Sölvedal, där föräldrarna Agatha och Bengt-Olof bor kvar. Båda bröderna är bosatta i Lörby, där också stora delar av odlingsmarken finns, så för dem är gården en arbetsplats som ger dem möjligheten att ha en vardag nära sina föräldrar. Det uppskattas av alla, för även om ansvaret för driften har gått vidare till nästa generation så är de äldre involverade. De sköter den lilla gårdsbutiken med självbetjäning och Bengt-Olof är uppe tidigt varje morgon för att fixa något på gården. Agatha kan inte heller riktigt hålla sig borta från driften som hon varit en del av i så många år:

– Jag var ju delaktig i så mycket – planterade ute på fälten, lukade och hade hand om gästarbetarna. Det är lite svårt att ställa om, och vi håller oss pigga genom att vara aktiva, men det känns väldigt fint att pojkarna har tagit över. De jobbar hårt och det är roligt att se hur de utvecklar gården. 

Det är ingen självklarhet att nästa generation vill ta över det hårda jobbet med att driva lantbruk. Äldste brodern i familjen har inte varit intresserad av att jobba i verksamheten men för Martin och Mattias har det aldrig varit någon tvekan. Mattias berättar:

– Vi har vuxit upp med detta och har egentligen aldrig haft några andra planer. Vi gick båda lantbruksgymnasium och har jobbat med lantbruk länge. Jag startade mitt bolag 2014 och Martin tog sitt första arrende redan 2007. Det är det här vi vill göra men man måste ha både intresset och lusten. Min son som är åtta år åker hellre och jobbar på gården efter skolan än är på fritids. Det är roligt förstås men vi försöker att inte styra honom. Det ska vara ungarnas egna val om de vill ta över i framtiden.

Mattias är 34 år och Martin har fyllt 42 och båda är fullt medvetna om att det här med generationsskifte kan vara knivigt. Martin:

– Fler borde kanske ta tag i skiftet tidigare. Annars finns det risk att förbättringar och satsningar som behövs får vänta för länge. Och det i sin tur kan göra starten svårare för de som sen ska ta över. 

Och tajmingen är inte den enda känsliga faktorn när det kommer till skiften:

– Idag är det så stora värden i en lantbruksfastighet att det ofta är omöjligt för ett syskon som vill driva verksamheten vidare att köpa ut de andra, fyller Mattias i.

Tidigare generationer har förstås också haft många utmaningar – som färre hjälpmedel än man har i ett modernt lantbruk 2026. Men att driva gård är tungt på ett annat sätt idag. Martin säger såhär:

– Den allra största skillnaden på senare tid är den enorma mängden administration och nivån av kontroll från myndigheter och EU. Det är mycket fler regler, kontroller och dokumentationskrav i dag. Arbetet kring att få hit våra gästarbetare från icke EU-länder innebär massor med pappersarbete och myndighetskontakter, precis som vår besprutning och djurhållning. Det är väldigt tidskrävande och ibland frustrerande.

När vi frågar bröderna vilka hållbarhetssatsningar de har gjort på Sölvedal så tycker de först inte att det finns så mycket att nämna. Men det visar bara att medvetna val kommer naturligt för dem. Den egenproducerade solelen, grön el och maskiner som körs på miljödiesel är några hållbara exempel. Och så berättar Martin att de låter biologin göra jobbet när det gäller fortplantning och skadedjursbekämpning i odlingstunnlarna:

– Vi använder oss av rovkvalster som sätts ut för att äta upp löss och andra insekter som angriper plantorna. Vi får fin hjälp av Hushållningssällskapet som hjälper oss både med det praktiska och att sätta strategin för biobekämpningen. Och så hyr vi bin från dem när det är dags för pollinering. Det är mycket biologi i dagens odling.

För att driva lantbruk idag så anser Martin och Mattias att det gäller att ha ett stort fokus på lönsamhet och utveckling. Att man är beredda att jobba hårt men vill få mer i utbyte och därför vill optimera och effektivisera.

– Det gäller att hänga med i utvecklingen och ha koll på nya rön och metoder som kan förbättra och förenkla driften. Och att vara på tårna så att man kan vara snabb när det svänger, resonerar de och fortsätter:

– För oss var det ett bra val att starta ett gemensamt bolag med bred verksamhet och dela upp ansvaret sinsemellan. Dels för att vi kompletterar varandra, men också för att vi är två som tänker kring möjligheter att utvecklas och öka lönsamheten.

Bröderna Robertsson känns helt enkelt som moderna entreprenörer med alla möjligheter att fortsätta framgångarna. Nu drar de igång odlingssäsongen 2026 och hoppas på bra växtkraft i tunnlar och på åkrar, ett lite stabilare omvärldsläge – och på sol och värme så att grillarna åker fram och efterfrågan på fläskkött får fart.